Sofia

Bloggar från ett ställe jag inte brukar vara på nu. Igår efter skolan skulle jag och SHJ åka skridskor. Efter ca 5 minuter ramlade jag baklänges "med kroppstyngden över höger fot och har varit oförmögen att belasta foten sen dess". Sarah ringde sjukvårdsupplysningen och sedan 112. En ambulans kom och Robert ambulans sa att mitt ben kändes ostabilt. När de skulle kolla på benet var de tvungna att ta av byxorna. Sen insåg de att jag hade tre par byxor på mig... Iaf, jag fick en nål i handryggen för att kunna få något som var "tusen gånger starkare än morfin". Det kändes skönt.

Sen följde Hanna och Josephine med mig till sjukhuset, Hanna och jag pratade med Leif eller Dave eller var han nu hette, han var väldigt trevlig. På sjukhuset kom mamma och fick vi vänta i ungefär 1 timme innan någonting hände och sen några timmar till innan jag fick röntgas. När jag hade röntgas skulle jag få gips innan de skulle operera. Klockan började bli mycket och jag var helt slut och jättekissnödig.

Till slut, runt 11 fick jag gips och vid 12 kom jag upp till avdelningen, mamma var kvar en stund till men sen gick hon. Då fick jag tillslut sova, jag fick mitt rum och somnade på tre sekunder. Nu på morgonen har en narkosläkare pratat med mig om operationen, han tycker inte att jag ska sövas, han tycker att jag ska få en ryggmärgsbedövning och lite lugnande. Vi får se hur det blir, jag vet inte ens när operationen ska ske. Snart kommer mamma hit, det blir bra.

Från och med nu ska jag aldrig mer åka skridskor och aldrig mer gå ut fredagen den 13e.

Hejdå!